![\"Charly](\"https:\/\/blogit-cdn.a-lehdet.fi\/uploads\/sites\/60\/2016\/03\/salonius-pasternak-sqrd.jpg?w=200\")
F\u00f6rsvarsmaktens f\u00f6rm\u00e5ga \u00e4r som helhet inte s\u00e5 bra som man i offentligheten ger en bild av. Globalt sett har Finland ett unikt och v\u00e4lanpassat f\u00f6rsvarssystem, d\u00e4r statens, den privata och tredje sektorns akt\u00f6rer k\u00e4nner sina roller och sam\u00f6var. Grunden \u00e4r allts\u00e5 utomordentlig. Trots detta saknar Finland en v\u00e4lutrustad, v\u00e4lutbildad och beredskapskontrollerad krigstida f\u00f6rsvarsmakt.\u00a0 Skillnaden mellan det som beskrivs och verkligheten bottnar i utebliven\u00a0utbildning. Anskaffning av nytt stridsflyg och nya ytstridsfartyg under n\u00e4sta decennium \u00e5tnjuter st\u00f6d p\u00e5 bred basis, men just nu vore den centrala anskaffningen till f\u00f6rsvaret utbildning. Utan en m\u00e4rkbart \u00f6kad utbildning och periodiskt \u00e5terkommande beredskapskontroller som t\u00e4cker hela f\u00f6rsvarsf\u00f6rm\u00e5gan, riskerar\u00a0den finska retoriken om ett trov\u00e4rdigt f\u00f6rsvar att urholkas redan i snar framtid, skriver\u00a0Charly Salonius-Pasternak. \u00c5sikterna i detta inl\u00e4gg \u00e4r naturligtvis Charlys egna och reflekterar n\u00f6dv\u00e4ndigtvis inte det Utrikespolitiska institutets\u00a0eller n\u00e5gon myndighets officiella st\u00e4llning.<\/em><\/p>\n\n
Finland har inte utbildade krigstida trupper och vi vet inte om vi kunde st\u00e4lla upp dem tillr\u00e4ckligt snabbt<\/h3>\n
F\u00f6rsvarsmaktens f\u00f6rm\u00e5ga \u00e4r som helhet inte s\u00e5 bra som man i offentligheten ger en bild av. Skillnaden mellan det som beskrivs och verkligheten har noterats av inre och yttre observat\u00f6rer. Huvudorsaken till att klyftan vidgats, \u00e4r att den centrala “anskaffningen” i syfte att f\u00f6rst\u00e4rka\u00a0f\u00f6rsvarsf\u00f6rm\u00e5gan \u2013 dvs. utbildning\u00a0\u00a0\u2013 har l\u00e4mnats ogjord. Anskaffning av nytt stridsflyg och nya ytstridsfartyg under n\u00e4sta decennium \u00e5tnjuter st\u00f6d p\u00e5 bred basis, men just nu vore den centrala anskaffningen till f\u00f6rsvaret utbildning, som \u00e4ven inneb\u00e4r\u00a0beredskap som kopplad f\u00f6rm\u00e5ga. Utan en m\u00e4rkbart \u00f6kad utbildning och periodiskt \u00e5terkommande beredskapskontroller som t\u00e4cker hela f\u00f6rsvarsf\u00f6rm\u00e5gan, riskerar\u00a0den finska retoriken om ett trov\u00e4rdigt f\u00f6rsvar att urholkas redan i snar framtid.<\/p>\n
I festtal om f\u00f6rsvaret upprepas med liturgisk precision att en v\u00e4lutbildad reserv \u00e4r en viktig h\u00f6rnsten f\u00f6r Finlands f\u00f6rsvarssystem<\/a>. Faktum \u00e4r dock att Finland inte har v\u00e4lutbildade\u00a0krigstida trupper. Visserligen kan f\u00f6rsvarsmakten med marinens, flygvapnets, arm\u00e9ns och gr\u00e4nsbevakningsv\u00e4sendets anst\u00e4llda personal p\u00e5b\u00f6rja strid mot angripare, men d\u00e5\u00a0uteblir f\u00f6rm\u00e5gan till uth\u00e5llig insats, f\u00f6rbandsmassa och centrala kompetenser.<\/p>\n Finland har ett unikt och v\u00e4lanpassat f\u00f6rsvarssystem<\/p><\/blockquote>\n En alltf\u00f6r stor det av reserven och den anst\u00e4llda personalen saknar en med \u00f6vning testad f\u00f6rm\u00e5ga att fungera i krissituationer och leda st\u00f6rre f\u00f6rband. M\u00e5nga politiker och \u00e4ven f\u00f6rsvarsmakten sj\u00e4lva har p\u00e5talat, att man efter f\u00f6rsvarsmaktsreformen t.ex. i fallet av\u00a0repetitions\u00f6vningar f\u00f6r reserven g\u00f6r\u00a0en \u00e5tertagning till en god niv\u00e5 avseende vidmakth\u00e5llandet av f\u00f6rsvarsf\u00f6rm\u00e5gan (f\u00f6rm\u00e5ga att avv\u00e4rja v\u00e4pnat angrepp). Det h\u00e4r \u00e4r osant, i synnerhet d\u00e5 man beaktar den f\u00f6r\u00e4ndrade s\u00e4kerhetsomgivningen och den m\u00e4rkbart f\u00f6rb\u00e4ttrade f\u00f6rm\u00e5gan hos ryska v\u00e4pnade styrkor.<\/p>\n Omfattningen av problemet blir synligt, d\u00e5 man noterar att arm\u00e9n, dels med\u00a0syfte\u00a0att m\u00f6ta kraven p\u00e5\u00a0modern krigsf\u00f6ring i ett splittrat stridsf\u00e4lt, reformerade\u00a0sitt\u00a0stridss\u00e4tt<\/a>. Den kan beskrivas som en omfattande\u00a0“sl\u00e5 och spring” -doktrin, d\u00e4r mindre\u00a0f\u00f6rband samordnat tillfogar fienden f\u00f6rluster och l\u00f6sg\u00f6r sig snabbt f\u00f6r att omgruppera f\u00f6r nytt angrepp. Detta nya stridss\u00e4tt har inte utbildats till st\u00f6rre delar av v\u00e5r f\u00f6rsvarsmakt. D\u00e5 arm\u00e9n under 2015 utbildade knappt\u00a013 000 reservister, kan man bed\u00f6ma att det tar tio \u00e5r innan\u00a0hela v\u00e5r krigstida f\u00f6rbandsmassa \u00e5tminstone en g\u00e5ng har repetitionsutbildats till att strida enligt nytt stridss\u00e4tt. Finland har allts\u00e5 just nu inte v\u00e4lutbildade krigstida trupper, och den enda m\u00f6jliga l\u00f6sningen ligger i att kraftigt \u00f6ka antalet repetitions\u00f6vningar f\u00f6r reserven.<\/p>\n