{"id":571,"date":"2016-12-26T20:45:57","date_gmt":"2016-12-26T18:45:57","guid":{"rendered":"http:\/\/blogit.image.fi\/somesotilas\/?p=571"},"modified":"2018-02-28T09:47:20","modified_gmt":"2018-02-28T07:47:20","slug":"den-kalla-logiken-bakom-isen-pa-ostersjon","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.apu.fi\/somesotilas\/den-kalla-logiken-bakom-isen-pa-ostersjon\/","title":{"rendered":"Den kalla logiken bakom isen p\u00e5 \u00d6stersj\u00f6n"},"content":{"rendered":"

Urspr. publicerad p\u00e5 engelska i BRE 6\/2016 (19 dec 2016) med rubriken The icy logic of the Baltic Sea freeze<\/a><\/em>.<\/p>\n

<\/a>
Finland och den skandinaviska halv\u00f6n p\u00e5 vintern. Bild: Jacques Descloitres, MODIS Rapid Response Team, NASA\/GSFC<\/figcaption><\/figure>\n

Fokus \u00d6stersj\u00f6n<\/h3>\n

Ryssland kommer bed\u00f6mt att forts\u00e4tta st\u00e4rka sin milit\u00e4ra f\u00f6rm\u00e5ga i \u00d6stersj\u00f6omr\u00e5det, med syfte att sj\u00e4lv ut\u00f6va kontroll eller hindra sina motst\u00e5ndare fr\u00e5n att kontrollera omr\u00e5det. Insikten till hur \u00d6stersj\u00f6n fr\u00e5n ett ryskt perspektiv har f\u00f6r\u00e4ndrats \u00e4r v\u00e4sentlig, d\u00e5 man \u00f6verv\u00e4ger risker av en milit\u00e4r eskalation i omr\u00e5det och skapar nya mekanismer f\u00f6r en h\u00e5llbar nedtrappning.<\/p>\n

Ryssland har sedan 2007 p\u00e5b\u00f6rjat en omfattande modernisering av sina v\u00e4pnade styrkor, deras utrustning och det milit\u00e4rindustriella komplexet. Denna reform och den f\u00f6r\u00e4ndrade s\u00e4kerhets- och milit\u00e4rpolitiska inriktningen blev uppenbara i och med milit\u00e4rdoktrinen fr\u00e5n 2010 samt programmet f\u00f6r att f\u00f6rnya och modernisera f\u00f6rsvarsmaterielen fram till 2020 (l\u00e4s mera om\u00a0GPV 2020<\/a>; se \u00e4ven Persson, Gudrun, et al. Russian Military Capability in a Ten-Year Perspective 2016<\/em><\/a>. FOI, Stockholm, 2016)<\/p>\n

Uppdateringen av milit\u00e4rdoktrinen i december 2014, som allts\u00e5 skedde efter ockupationen av Krimhalv\u00f6n, antog en omv\u00e4rldsbild av t\u00e4vlan, kamp, konflikt och konfrontation. (se \u00e4ven KKrVA Handlingar och Tidskrift 1\/2016<\/em>, sid 8<\/a>)<\/p>\n

Typiskt f\u00f6r den aktuella utvecklingen i v\u00e4rlden \u00e4r \u00f6kad global t\u00e4vling, sp\u00e4nning i v\u00e4xelverkan p\u00e5 olika niv\u00e5er hos nationer och omr\u00e5den, en kamp mellan olika v\u00e4rdesystem och utvecklingsmodeller, en globalt och regionalt ostabil politisk och ekonomisk utveckling, vilken har sin bakgrund i f\u00f6rs\u00e4mrade internationella relationer. En omf\u00f6rdelning av inflytande och makt till f\u00f6rdel f\u00f6r nya centrum f\u00f6r politisk och ekonomisk tillv\u00e4xt och dragkraft p\u00e5g\u00e5r.<\/p><\/blockquote>\n

Rysk milit\u00e4rdoktrin 2014, 9<\/a>. (\u0412\u043e\u0435\u043d\u043d\u0430\u044f \u0434\u043e\u043a\u0442\u0440\u0438\u043d\u0430 \u0420\u043e\u0441\u0441\u0438\u0439\u0441\u043a\u043e\u0439 \u0424\u0435\u0434\u0435\u0440\u0430\u0446\u0438\u0438. K\u00e4lla: kremlin.ru). \u00d6vers\u00e4ttning min egen.<\/p>\n

Den nya ryska milit\u00e4rdoktrinen h\u00f6jer samtliga krigs\u00f6vningar i l\u00e4nder vars landomr\u00e5den eller territorialvatten avgr\u00e4nsar till Ryssland (eller dess allierade) till milit\u00e4ra hot. Den tidigare doktrinen gjorde h\u00e4r en urskiljning mellan vanliga \u00f6vningar och \u00f6vningar som var provokativa, s\u00e5som t.ex. \u00f6vningar d\u00e4r k\u00e4rnvapeninsatser \u00f6vades.<\/p>\n

Fr\u00e5n Sovjetunionen till Ryssland<\/h3>\n

Fr\u00e5n ett ryskt perspektiv reflekterar dessa utvecklingar i politiken \u00e4ntligen ett svar p\u00e5 den f\u00f6r\u00e4ndring i s\u00e4kerhetsomgivningen som varit uppenbar i redan tv\u00e5 decennier. Under det kalla kriget hade Sovjetunionen s\u00e5 gott som obestridd tillg\u00e5ng till \u00d6stersj\u00f6n. Imperiets fall l\u00e4mnade Ryssland med ett omr\u00e5de, d\u00e4r kontrollen av (de geoekonomiska<\/a>) fl\u00f6den av varor, information och m\u00e4nniskor hade stulits fr\u00e5n bj\u00f6rnens tassar. Fr\u00e5n att ha kunnat ut\u00f6va kontroll och projicera styrka \u00f6ver hela \u00d6stersj\u00f6kusten, s\u00e5 fick det nyf\u00f6dda Ryssland, med undantaget av enklaven Kaliningrad, se sig undanskuffad till det bortersta h\u00f6rnet av Finska viken, samtidigt som dess motst\u00e5ndare skapade nya stryppunkter (choke points<\/em>).<\/p>\n

En viktig faktor i \u00e5tertagandet av handlingsfriheten \u00e4r kontroll av sj\u00f6- och luftrum (inkl. rymden). Rysslands framskjutna gruppering av strategiska robotsystem samt \u00f6kat fokus p\u00e5 tilltr\u00e4desf\u00f6rsvar och kontrollbestridande f\u00f6rsvar<\/em> (anti-access and area denial,\u00a0A2\/AD<\/a>, mera om A2\/AD p\u00e5 svenska h\u00e4r<\/a>) ska ses mot denna bakgrund. Att strategiskt bombflyg igen dykt upp \u00f6ver \u00d6stersj\u00f6n och \u00f6var k\u00e4rnvapenangrepp \u00e4r signaler p\u00e5 en vilja att f\u00f6r\u00e4ndra en s\u00e4kerhetsbalans som i nul\u00e4get upplevs vara of\u00f6rdelaktig. I syfte att kontrollera fl\u00f6det av varor, information och m\u00e4nniskor fokuserar Ryssland nu sina v\u00e4pnade styrkor p\u00e5 \u00d6stersj\u00f6omr\u00e5det, i synnerhet de strategiska choke points<\/em> som utg\u00f6rs av B\u00e4lt (danska sunden) och Gotland \u2013 \u00e5ter bev\u00e4pnat<\/a> \u2013 samt den smala r\u00e4nnan Finska viken, som har blivit en inbrottspunkt till \u00d6stersj\u00f6n f\u00f6r den ryska marinen och flygvapnet.<\/p>\n

\"Tupolev<\/a>
Tupolev Tu-22M3. Bild: F\u00f6rsvarsmaken (Sverige).<\/figcaption><\/figure>\n

D\u00f6dl\u00e4ge f\u00f6r Sverige och Finland<\/h3>\n

De milit\u00e4rt icke-allierade \u00f6stersj\u00f6staterna Finland och Sverige \u00e4r i ett moment-22 l\u00e4ge. \u00d6kat milit\u00e4rt samarbete med NATO, i synnerhet inom inh\u00e4mtning och utbyte av under\u00e4ttelser och annan information, operationer och f\u00f6rm\u00e5geutveckling, \u00f6kar riskpotentialen utan att i geng\u00e4ld bidra med motsvarande och proportionella s\u00e4kerhetsgarantier. Att d\u00e4remot avst\u00e5 fr\u00e5n milit\u00e4rt samarbete, genom att bland annat uppr\u00e4tth\u00e5lla eller \u00f6ka \u00f6msesidiga beroenden med Ryssland och g\u00f6ra ensidiga f\u00f6rklaringar om deeskalering och vidta d\u00e4rtill h\u00f6rande milit\u00e4ra \u00e5tg\u00e4rder \u00f6ppnar i sin tur l\u00e4nderna f\u00f6r rysk politisk och milit\u00e4r utpressning, d\u00e5 deras f\u00f6rm\u00e5ga att h\u00e4vda territoriell integritet minskar.<\/p>\n

Finland och Sverige balanserar p\u00e5 linan p\u00e5 tv\u00e5 olika s\u00e4tt. “Hand i hand<\/a>” inneb\u00e4r att l\u00e4nderna gradvis och tillsammans \u00f6kar sitt f\u00f6rsvarssamarbete i syfte att skapa gemensamma (balanserade, delade och kostnadseffektiva) operativa f\u00f6rm\u00e5gor. I den suver\u00e4na approachen ing\u00e5r l\u00e4nderna f\u00f6rdjupade f\u00f6rsvarssamarbeten med de st\u00f6rre NATO-medlemmarna. S\u00e4kerhetsomgivningen f\u00f6r\u00e4ndras och f\u00f6rs\u00e4mras dock snabbare \u00e4n handlingarna hinner \u00f6vers\u00e4ttas till reell strategisk eller operativ effekt.<\/p>\n

Ryssland, som antagit ett konfliktinriktad och konfrontativ<\/a> (adverseriell) politik, kommer fortsatt att fokusera p\u00e5 \u00d6stersj\u00f6n. NATOs milit\u00e4ra insatser, som syftar till att st\u00e4rka dess f\u00f6rm\u00e5ga att projicera milit\u00e4r styrka till omr\u00e5det, \u00e4ven om de \u00e4r pyttesm\u00e5 j\u00e4mf\u00f6rda med ryska \u00f6vningar och omgrupperingar i omr\u00e5det<\/a>, kommer att \u00f6ka Rysslands engagemang att uppfylla sina milit\u00e4ra reformer och moderniseringsprogram tidigare och snabbare \u00e4n planerat.<\/p>\n

Mekanismerna f\u00f6r avsp\u00e4nning \u00e5terfinns inte i den milit\u00e4ra dom\u00e4nen, om inte de icke-allierade Sverige och Finland g\u00f6r snabba och tv\u00e4ra U-sv\u00e4ngar i sina s\u00e4kerhetspolitiker. Ekonomisk tillv\u00e4xt, \u00f6kad handel, v\u00e4xelverkan med \u00f6msesidiga f\u00f6rdelar som skapar inb\u00f6rdes beroende v\u00e4rdekedjor, \u00e4r \u00e4n i dag de viktigaste best\u00e5ndsdelarna av fred, s\u00e4kerhet och stabilitet i \u00d6stersj\u00f6omr\u00e5det. \u00c4ven om sanktioner \u00e4r effektiva p\u00e5 kort sikt, s\u00e5 bryter de ned gynnsamma beroenden mellan Ryssland och v\u00e4st och \u00e4r p\u00e5 sikt skadliga f\u00f6r s\u00e4kerheten i omr\u00e5det, d\u00e5 de legitimerar den ryska konfrontativa v\u00e4rldsbilden och skapar d\u00f6dl\u00e4gen f\u00f6r icke-allierade stater.<\/p>\n

Konfliktl\u00f6sning \u2013 ett uppriktigt \u00f6msesidigt \u00e5tagande att \u00f6ka ekonomisk stabilitet och \u00f6msesidigt beroende kr\u00e4ver dock den skarpaste av U-sv\u00e4ngarna i rysk politik. En s\u00e5dan \u00e4r inte t\u00e4nkbar, d\u00e5 den ryska politiken och handlingarna, som med vapenmakt eller hot av vapenmakt str\u00e4var till att ensidigt \u00e5terta en stormaktst\u00e4llning, fr\u00e5n v\u00e4sterl\u00e4ndskt h\u00e5ll gener\u00f6st bel\u00f6nas med passivitet, tr\u00f6ghet i beslutsfattande och s\u00e4vlighet i mot\u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n

\/\/James<\/em><\/p>\n

\n

\u00c5sikterna jag h\u00e4r uttryckt \u00e4r mina egna. De reflekterar inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis f\u00f6rsvarsmaktens eller n\u00e5gon annan myndighets officiella linje.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Urspr. publicerad p\u00e5 engelska i BRE 6\/2016 (19 dec 2016) med rubriken…<\/p>\n","protected":false},"author":75,"featured_media":574,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,7,9,11,14,15],"tags":[79,90,234,295,297,340],"acf":[],"platta":{"numLikes":0,"numComments":2,"category":null,"themes":[],"commercial_partner":null,"thumbnail":"https:\/\/blogit-cdn.a-lehdet.fi\/uploads\/sites\/60\/2016\/12\/scandinavia-a2003050-1025-2km.jpg","blog_id":60},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/blogit-cdn.a-lehdet.fi\/uploads\/sites\/60\/2016\/12\/scandinavia-a2003050-1025-2km.jpg","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.apu.fi\/somesotilas\/api\/wp\/v2\/posts\/571"}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.apu.fi\/somesotilas\/api\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.apu.fi\/somesotilas\/api\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.apu.fi\/somesotilas\/api\/wp\/v2\/users\/75"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.apu.fi\/somesotilas\/api\/wp\/v2\/comments?post=571"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogit.apu.fi\/somesotilas\/api\/wp\/v2\/posts\/571\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":912,"href":"https:\/\/blogit.apu.fi\/somesotilas\/api\/wp\/v2\/posts\/571\/revisions\/912"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.apu.fi\/somesotilas\/api\/wp\/v2\/media\/574"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.apu.fi\/somesotilas\/api\/wp\/v2\/media?parent=571"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.apu.fi\/somesotilas\/api\/wp\/v2\/categories?post=571"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.apu.fi\/somesotilas\/api\/wp\/v2\/tags?post=571"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}