{"id":838,"date":"2017-09-25T09:06:13","date_gmt":"2017-09-25T06:06:13","guid":{"rendered":"http:\/\/blogit.image.fi\/somesotilas\/?p=838"},"modified":"2022-11-03T00:55:08","modified_gmt":"2022-11-02T22:55:08","slug":"symboler-ikoner-och-narrativer","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.apu.fi\/somesotilas\/symboler-ikoner-och-narrativer\/","title":{"rendered":"Symboler, ikoner och narrativer"},"content":{"rendered":"

Nationen och inneb\u00f6rder<\/h3>\n

D\u00e5 vi talar om symboler, ikoner och narrativer \u00e4r det fr\u00e5ga om en helhet d\u00e4r vi g\u00e5r fr\u00e5n livl\u00f6sa objekt till levande och f\u00f6r\u00e4nderliga ber\u00e4ttelser. Symboler \u00e4r i och f\u00f6r sig ganska l\u00e4tta att beskriva med olika substantiv. V\u00e5ra mest gripbara finska symboler \u00e4r flaggan, vapnet, s\u00e5nger och krigsmonument. Det vore synnerligen l\u00e4tt ge en indoktrinerande lektion om vissa symboler och deras inneboende betydelse \u2013 en lagom patriotisk karakterisering av v\u00e5ra viktigaste symboler. Ofta f\u00e5r vi h\u00f6ra uppfattningar om vad som \u00e4r r\u00e4tt och fel om flaggan, krigsmonument, Mannerheim, Kekkonen, Nokia, inb\u00f6rdeskriget, vinterkriget, politiken under kalla kriget eller Suomi 100 Finland -jubileet.<\/p>\n

\"Nokia.
Nokia. En finsk symbol, en ikon och ett narrativ. Bild: nokia.com.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

Enligt Michael E Geisler<\/a> \u00e4r nationen i en st\u00e4ndigt levande och f\u00f6r\u00e4nderlig dialog med sig sj\u00e4lv. Den t\u00e4nker om, diktar upp, hittar p\u00e5 sin identitet. Nationen uppfinner och dr\u00f6mmer sig sj\u00e4lv till nya nyanser av sin existens. Nationen \u00e4r till sin natur etnosymbolisk. I den digitala informationseran kan nationen v\u00e4l beskrivas som ett massmedialt fenomen. Nationen formas av symboler, ikoner, traditioner och myter. Anthony D Smith<\/a> h\u00e4vdar att kollektiva mytbilder och minnen \u00e4r k\u00e4nnetecknande f\u00f6r en nation. Folket b\u00e4r p\u00e5 och f\u00f6r vidare historiska myter som har en gemensamt accepterad och till en h\u00f6g grad lika tolkad inneb\u00f6rd.<\/p>\n

I ett relativt etniskt och social homogent samh\u00e4lle kan man s\u00e4kert observera en st\u00f6rre enhetlighet om mytbilder och traditioner. D\u00e4remot \u00e4r ett heterogent samh\u00e4lle mera turbulent, d\u00e5 det f\u00f6r det mesta existerar i en fas d\u00e4r mytbilder skapas och \u00e5teruppfinns, och traditioner och symboler d\u00f6r och \u00e5teruppst\u00e5r.<\/p>\n

Detsamma g\u00e4ller \u00e4ven f\u00f6r samh\u00e4llen i kris \u2013 ett samh\u00e4lle som \u00e4r i en existentiell kris \u00e5teruppfinns och omdefinieras symboler, ikoner och narrativer, ofta i syfte att fly krisen mot en mera stabil fas. Den ryska presidenten Boris Jeltsin \u00e5teruppfann den romanovska trikoloren som Rysslands statsflagga och tog d\u00e4rmed avst\u00e5nd till Sovjetunionen. Hans eftertr\u00e4dare Vladimir Putin \u00e5tertog den sovjetiska nationals\u00e5ngen och har fortsatt reviderat (omskrivit) nationens historia genom att lyfta fram sovjettidens stora bedrifter och infoga dem som en del av den ryska nationalidentiteten.<\/p>\n

Emedan vi fr\u00e5n ett finskt perspektiv ofta betraktar symboler och ikoner som best\u00e5ende, s\u00e5 har dessa livl\u00f6sa objekt inget inneboende v\u00e4rde, utan \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r st\u00e4ndig \u00e5teruppfinning och omdefiniering i narrativer och motnarrativer. Symboler d\u00f6r och \u00e5teruppst\u00e5r. Hur best\u00e5ende en symbol \u00e4r beror mycket p\u00e5 gemenskapen som “\u00e4ger” symbolen och i vilken fas den gemenskapen befinner sig i. Ett homogent samh\u00e4lle i l\u00e5ngvarig fredstid har till synes best\u00e5ende och of\u00f6r\u00e4nderliga symboler och ikoner som \u00f6ver tid endast sakta n\u00f6ts ut i sin betydelse och inneb\u00f6rd.<\/p>\n

Ett samh\u00e4lle i en intern eller extern konflikt med stora mots\u00e4ttningar \u2013 antagonism \u2013 \u00e5teruppfinner, omdefinierar, d\u00f6dar och \u00e5terf\u00f6der sina symboler och ikoner.<\/p>\n

\"Den
Den ikoniska vinterkrigsbilden. Den 30 november 1939 anf\u00f6ll sovjetiska trupper Finland. Foto: Library of Congress.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

V\u00e5rt mest k\u00e4nda, \u00e4lskade och h\u00f6gaktade finska patriotiska narrativ handlar om konfrontation och antagonism; ber\u00e4ttelsen om vinterkriget \u00e5terges ofta som att ett splittrat folk f\u00f6renades till kamp i en hj\u00e4ltestrid mot en numer\u00e4rt och materiellt \u00f6verl\u00e4gsen motst\u00e5ndare, som l\u00e4kte de gamla \u00f6ppna s\u00e5ren fr\u00e5n inb\u00f6rdeskriget och \u00e5terf\u00f6renade det finska folket \u00f6ver klass- och st\u00e5ndgr\u00e4nser.<\/p>\n

Kamp och antagonism<\/h3>\n

Kamp, motst\u00e5nd, antagonism och uppror \u00e4r kraftiga och motiverande. Ett passivt “f\u00f6rsvar” \u00e4r mindre attraktivt.
\nCase Nasji
\nDen ryska ungdomsr\u00f6relsen Nasji (\u041d\u0430\u0448\u0438<\/span>) \u00e4r ett bra exempel p\u00e5 hur kamp, motst\u00e5nd och uppror motiverar. R\u00f6relsen beskriver sig sj\u00e4lv som antifascistisk och antioligark-kapitalistisk och, ja, demokratisk<\/a>. De motiverande krafterna ligger i mots\u00e4ttningen, att vara anti-n\u00e5got, antagonism. R\u00f6relsen \u00e4r i en kontinuerlig kamp mot fr\u00e4mmande och fientliga inflytanden som inte \u00e4r f\u00f6renliga med den “ryska nationalidentiteten<\/a>” och “de patriotiska och historiska traditioner som h\u00e4nf\u00f6r sig till f\u00f6rsvaret av fosterlandet<\/a>“. Nasji \u00e4r ingen scoutr\u00f6relse, utan ett motuppror som skapades f\u00f6r att skydda den ryska ungdomen fr\u00e5n fr\u00e4mmande, fientligt och dekadent inflytande<\/a>.
\nNordisk fredsdvala
\nPassivt f\u00f6rsvar \u2013 att vara “lagom” och Jantelagen \u00e4r kanske mera k\u00e4nnetecknande f\u00f6r de nordiska socialliberala samh\u00e4llena. Vissa menar att vi slumrar i en slags fredsdvala i\u00a0v\u00e5r s\u00e4kerhet och v\u00e4lf\u00e4rd. \u00c5tminstone kan man s\u00e4ga att kamp, motst\u00e5nd och uppror \u00e4r v\u00e4ldigt fr\u00e4mmande f\u00f6r den liberala nordiska v\u00e4lf\u00e4rdsmedborgaren. Vi v\u00e4ljer helst ett passivt f\u00f6rsvar, \u00e4ven d\u00e5 vi upplever v\u00e5ldsamma \u00f6vergrepp mot v\u00e5r samh\u00e4llsordning, frihet, v\u00e5ra symboler, ikoner och narrativer. S\u00e5 har det g\u00e5tt med lejonet, flaggan och vinterkriget. Dessa symboler och myter har omdefinierats av de krafterna som \u00e4r villiga att ta till motst\u00e5nd och uppror. Allt detta f\u00f6rkroppsligas i skinheaden i en Kiitos 1939\u20131945<\/em>\u00a0t-skjorta med lejonsmycket i silver runt halsen och Finlands flagga stolt insydd p\u00e5 rockens \u00e4rm eller rygg.<\/p>\n

\"Bild
Kiitos 1939\u20131945.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

I st\u00e4llet f\u00f6r att s\u00e4ga att onda krafter omdifinierar v\u00e5ra symboler och myter f\u00f6r sina egna \u00e4ndam\u00e5l, kunde jag anv\u00e4nda ordet “stj\u00e4la” eller “r\u00e5na”. Men d\u00e5 skulle det f\u00f6ruts\u00e4tta att \u00e4garen v\u00e4rnar om sin egendom och skyddar den. Om inte, s\u00e5 \u00e4r det h\u00f6gst fr\u00e5ga om olovligt bruk som m\u00f6jligg\u00f6rs av att \u00e4garen saknat l\u00e5s, bom och regel.<\/p>\n

Passivt f\u00f6rsvar k\u00e4nns ofta lagom och bra. Om till exempel ultranationalistiska r\u00f6relser g\u00e5r p\u00e5 gatupatruller och g\u00f6r \u00f6vergrepp p\u00e5 utl\u00e4nningar och minoriteter s\u00e5 tar vi ofta till ord och kampanjer, fr\u00e4mst i den trygga bin\u00e4ra rymden, ist\u00e4llet f\u00f6r att sj\u00e4lva v\u00e4lja kamp och l\u00e4mna ett fotsp\u00e5r i atomernas fysiska v\u00e4rld.<\/p>\n

I att v\u00e4lja kamp finns dock en fara. Om vi accepterar att m\u00e4nniskan l\u00e4tt attraheras av kamp, uppror och antagonism, lockas av v\u00e5ld och makt, dvs. att det finns en inneboende och naturlig ben\u00e4genhet till moralisk ondska hos m\u00e4nniskan \u2013\u00a0s\u00e5 inneb\u00e4r det att ondskan segrar d\u00e5 kamp besvaras med kamp och v\u00e5ld med v\u00e5ld. V\u00e5ldsprincipen \u00e4r v\u00e4l beskriven i Bibeln, Koranen och andra skrifter.<\/p>\n

Och i denna [Tora] f\u00f6reskrev Vi f\u00f6r dem att ett liv skall tas f\u00f6r varje liv som spills och ett \u00f6ga f\u00f6r ett \u00f6ga och en n\u00e4sa f\u00f6r en n\u00e4sa och ett \u00f6ra f\u00f6r ett \u00f6ra och en tand f\u00f6r en tand och f\u00f6r varje s\u00e5r ett motsvarande s\u00e5r.<\/p><\/blockquote>\n

Den heliga Koranen, 5:45<\/a><\/p>\n

I en existentiell kamp finns naturligtvis alltid ondska. De ryska krigsbrotten i v\u00e5ra krig \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nda, men likas\u00e5 kan flera fall av ondska fr\u00e5n finskt h\u00e5ll ocks\u00e5 p\u00e5visas. I ett fall lyftes ryska stelfrusna soldater upp p\u00e5 v\u00e4gkanterna\u00a0och anv\u00e4ndes som v\u00e4gskyltar.<\/p>\n

Idag, \u00f6ver 70 \u00e5r senare, i v\u00e5r fredsdvala, ser vi m\u00e4nniskor attraheras av kamp och v\u00e5ld. Vi har gatupatruller av Soldiers of Odin<\/em><\/a> och dylika r\u00f6relser och deras v\u00e5ldsamma motr\u00f6relser, bland andra den s\u00e5 kallade\u00a0antifascistiska extremv\u00e4nstern. Dessa utg\u00f6r alla former av v\u00e5ldsamt uppror d\u00e4r individen genom kollektivet f\u00e5r f\u00f6rverkliga sig sj\u00e4lv, driva sina ideal och sin v\u00e5ldsbild p\u00e5 ett s\u00e4tt som k\u00e4nns effektivt. Det \u00e4r just dessa r\u00f6relser som omdefinierar symboler, omformar ikoner och omskriver v\u00e5ra myter.<\/p>\n

Ist\u00e4llet f\u00f6r att dela i h\u00f6ger och v\u00e4nster vill jag hellre tala om konservativa och progressiva krafter. De progressiva krafterna str\u00e4var ofta mot globala m\u00e4nskliga m\u00e5l utan mots\u00e4ttningar och konflikter. Tanken \u00e4r att fred och stabilitet skapas genom samarbete och samverkan. Konservativa krafter har ofta mera gripbara m\u00e5l och str\u00e4var till att n\u00e5 dem genom antagonism. P\u00e5 individniv\u00e5 pekas invandraren ut som fienden. P\u00e5 samfundsniv\u00e5 \u00e4r det en viss grupp av m\u00e4nniskor, t.ex. irakier, ryssar, romer eller finlandssvenskar som \u00e4r fienden. P\u00e5 nationsniv\u00e5 \u00e4r det en grupp stater, en viss “kultur” eller n\u00e5gon annan hegemoni som \u00e4r fienden.<\/p>\n

\"USA:s
USA:s president Donald J. Trump. Bild: Whitehouse.gov (CC BY 3.0 US)<\/figcaption><\/figure>\n

USA:s president Donald J. Trump exemplifierar detta; p\u00e5 statlig niv\u00e5 \u00e4r Mexiko den n\u00e4rmaste fienden, som \u00e5tg\u00e4rdas med en mur som mexikanerna ska betala f\u00f6r. P\u00e5 l\u00e4gre niv\u00e5 \u00e4r det den tredje statsmakten \u2013 medierna, den liberala demokratiska eliten, olagliga invandrare, domstolar och domare, muslimer och \u00f6vriga grupper som utg\u00f6r ett hot och f\u00e5r epitetet “folkets fiende<\/a>“. P\u00e5 personlig niv\u00e5 blir den enskilda muslimen, demokraten, utl\u00e4nningen, domaren och reportern den konservatives fiende.<\/p>\n

Fly eller f\u00e4kta?<\/h3>\n

Hur ska man d\u00e5 komma till r\u00e4tta med detta? V\u00e4ljer vi kamp?<\/p>\n

\u00d6vertygad om att m\u00e4nniskan inte \u00e4r inneboende och naturligt ond, men samtidigt i den fasta tron p\u00e5 att kamp och v\u00e5ld \u00e4r attraktiva krafter, s\u00e5 s\u00e4ger jag “ja”.<\/p>\n

Ord och kampanjer i cyberrymden r\u00e4cker inte. Ist\u00e4llet f\u00f6r virtuella fingeravtryck m\u00e5ste tydliga fotsp\u00e5r s\u00e4ttas. Finland \u00e4r ett litet land med relativt f\u00e5 symboler, ikoner och narrativer. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det av st\u00f6rsta vikt att v\u00e4rna om dem. Kamp ska inte betyda v\u00e5ld eller inskr\u00e4nkande av andras suver\u00e4nitet, men det inneb\u00e4r att man \u00e4r p\u00e5 plats i stund och st\u00e4lle f\u00f6r att \u00e5terta och bevara sina symboler och ikoner och \u00e5terge deras ber\u00e4ttelser.<\/p>\n

Medier och liberala krafter h\u00e4vdar ofta att intolerans, rasism, desinformation och extremr\u00f6relser b\u00e4st bek\u00e4mpas med fakta. Det k\u00e4nns logiskt och rationellt, men om en nation i f\u00f6rsta hand \u00e4r etnosymbolisk till sin natur(!) och vi talar med oss sj\u00e4lva genom narrativer och deras motnarrativer d\u00e4r symboler och ikoner ges inneb\u00f6rder och betydelser, hur kan man d\u00e5 p\u00e5st\u00e5 att kalla fakta kan trumfa attraktiva ber\u00e4ttelser eller att fenomen \u00f6verhuvudtaget kan kvantifieras och dissekeras i det som vi vill kalla f\u00f6r “fakta”? Symboler, ikoner och narrativer \u00e4r inte vetenskapliga fakta, utan har alltid en inneb\u00f6rd och mening, som skapas och formas av de gemenskaperna som tolkar betydelserna.<\/p>\n

Det finns m\u00e5nga samfund som v\u00e4ljer olika slags kamper, trots att deras namn och beskrivningar hellre ger bilden av en lutning mot passivt f\u00f6rsvar:<\/p>\n